Rättshjälpen är en värdefull medlemsförmån
25.04.2023
PAU-medlemmar har tillgång till omfattande rättshjälp. Typiska fall som behandlas i domstol gäller avslutande av ett anställningsförhållande, lönefordringar och tvister om tolkningen av kollektivavtal. Förbundets jurist Veera Kekäle svarar på frågor om rättshjälp.
Hur ska en medlem förfara när det uppstår problem i ett anställningsförhållande?
Jag rekommenderar att ärendet diskuteras så snart som möjligt. Dessutom är det viktigt att bevara relevant material i ärendet, såsom anställningsavtal och löneberäkningar.
I allmänhet lönar det sig att först diskutera saken med chefen. Ofta kan problemen lösas direkt på arbetsplatsen. Om ärendet inte framskrider eller du behöver stöd, kontakta förtroendemannen eller huvudförtroendemannen. Och om ärendet på något sätt har samband med arbetsförmågan eller arbetarskyddet lönar det sig att kontakta arbetarskyddsfullmäktigen.
Meningsskiljaktigheter som uppkommer vid tillämpningen av kollektivavtalet behandlas i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning, dvs. man försöker först lösa dem lokalt mellan chefen och förtroendemannen. Om ärendet inte kan avgöras lokalt, kan det föras till den regionala huvudförtroendemannens förhandlingsbord och ytterligare till den riksomfattande huvudförtroendemannens bord. Om ärendet inte kan lösas på riksomfattande nivå i företaget, kommer det i sista hand att förhandlas fram av förbunden (PAU och arbetsgivarförbundet Palta). Om ärendet däremot inte hänför sig till ett kollektivavtal utan det är fråga om till exempel hävning av ett anställningsförhållande, behöver kollektivavtalets förhandlingsordning inte iakttas i ärendet, dvs. fallet kan tas upp direkt till behandling hos förbundets byrå.
Förbundets byrå är till för medlemmarna och du kan alltid kontakta den med låg tröskel. Och vi har också medlemmar som inte har intressebevakning på sina arbetsplatser – till exempel i bemanningsföretag finns inte alltid en förtroendeman, och då ska du kontakta förbundets byrå.
Varför ska man försöka komma överens före en rättegång?
När ett fall kommer till mitt bord leder det inte alltid till rättsliga åtgärder. Man kan också komma överens med arbetsgivaren. Detta är en viktig del av mitt arbete.
Vid meningsskiljaktigheter är den första utgångspunkten att nå ett förhandlingsresultat. Rättsprocesser kan ta flera år, och man kan aldrig med säkerhet veta vad resultatet blir. I domstol blir en av parterna i allmänhet vinnare och den andra parten förlorare, men vid förhandlingar kan man uppnå ett resultat där alla parter vinner något. Genom att komma överens kan man också komma fram till olika lösningar, medan man i domstol endast förhandlar om pengar. Om arbetsgivaren till exempel olagligt har avslutat anställningsförhållandet, kan domstolen aldrig beordra arbetsgivaren att återanställa arbetstagaren. Men vid förhandlingar kan man komma överens om detta också. Detta är en av de potentiella fördelarna med förhandlingar.
Om det är möjligt att nå en överenskommelse kommer jag att föra en diskussion med medlemmen om innehållet i en eventuell förlikning, och jag kommer att ta upp två saker: för det första att rättsprocesser tar mycket tid och för det andra att vid rättsprocesser kan man aldrig till hundra procent vara säker på att man vinner målet, utan det finns alltid en risk för att man förlorar målet i domstolen. Det är viktigt att föra en ärlig diskussion om dessa frågor, så att medlemmen kan fatta beslut om han eller hon ska godkänna ett förslag om förlikning eller om medlemmen begär rättshjälp av förbundet. Detta betyder naturligtvis inte att det lönar sig att godkänna ett dåligt förslag. Det uppstår också ofta situationer där förlikning inte är möjlig eller där den förlikning som arbetsgivaren föreslår är så dålig att jag inte kan rekommendera att medlemmen godkänner den.
Vad ska jag göra om jag vill ha rättshjälp från förbundet?
Om ärendet inte kan avgöras genom förhandlingar, bör du överväga att föra ärendet till domstol. Varje medlem har rätt att ansöka om rättshjälp från förbundet. I praktiken innebär rättshjälp i domstolsärenden att förbundet väcker talan vid domstol mot arbetsgivaren och betalar rättegångskostnaderna.
Enligt förbundets stadgar förutsätter rättshjälp i regel att medlemmen har varit medlem av förbundet i sex månader innan arbetstvisten inträffade och har skött sina medlemsskyldigheter. Av särskilda skäl kan förbundsstyrelsen avvika från denna huvudregel.
Rättshjälp kan sökas via den egna fackavdelningen eller alternativt kan förbundsstyrelsen ta upp ärendet till behandling också på basis av ett utlåtande av en tjänsteman vid det förbund som sköter ärendet.
Rättshjälp ska sökas innan rättegången inleds. Om rättegången har inletts innan beslut har fattats om att ärendet ska omfattas av förbundets rättshjälp, beviljas rättshjälp endast i undantagsfall.
Vilka faktorer påverkar beviljandet av rättshjälp?
Förbundsstyrelsen bedömer varje begäran om rättshjälp från fall till fall. Beviljandet av rättshjälp beror på fakta i ärendet, dvs. vad som har hänt och hurdana bevis som finns, och naturligtvis av ärendets juridik, dvs. hur fakta i fallet förhåller sig till lagparagraferna och det som står i kollektivavtalet.
Regelbundet förekommer fall där en medlem upplever att han eller hon blivit orättvist behandlad på arbetsplatsen, men det finns inte alltid någon rättslig aspekt som gör det möjligt för medlemmen att vinna fallet i en domstol. Tyvärr är inte alla orättvisor olagliga.
Vad ingår i rättshjälpen?
Förbundets juridiska rådgivning och rättshjälp i domstol gäller ärenden som hänför sig till anställningsförhållanden. Om en medlem beviljas rättshjälp, betalar förbundet alla rättegångskostnader. Ett undantag från detta är medlemmens personliga kostnader, till exempel kostnader för resor till en domstolsförhandling.
Vissa förbund tillämpar en självriskandel eller ett ersättningstak i rättshjälpen, vars överstigande del medlemmen måste betala själv. I detta avseende är PAUs rättshjälp betydligt bättre, eftersom vi inte tillämpar några självrisker eller ersättningstak. Om vi förlorar målet och domstolen förordnar att medlemmen även ska ersätta motpartens rättegångskostnader, betalar förbundet således också dessa kostnader till fullt belopp.
Om rättshjälp beviljas, drivs ärendet antingen av PAUs advokat eller av en utomstående advokat som PAU anvisat och som specialiserat sig på arbetsrätt.
Vilka är de vanligaste fallen som förts till domstol?
Under den senaste tiden har de mest typiska fallen varit fall där arbetsgivaren har avslutat arbetstagarens anställningsförhållande på ett lagstridigt sätt. Andra vanliga teman är lönefordringar och tvister om tolkning av kollektivavtal.
Vilka faktorer bidrar till att sökandens mål blir framgångsrikt i domstol?
Som jag redan har nämnt är naturligtvis den juridiska aspekten av fallet och bevisningen i fallet, till exempel skriftliga bevis och vittnesmål viktiga.
Vilka är de viktigaste rättsliga segrarna på sistone?
Som exempel kan jag lyfta fram processerna kring reklamutdelarnas lönefordringar och Högsta domstolens avgörande i ett fall som gällde pauser i Tammerfors, där det var fråga etablerade villkor i anställningsförhållandet. Förhandsavgörandet i fallet med pauser förtydligar rättsläget i motsvarande fall och kan ha en betydande inverkan på senare domstolsavgöranden. Segern i tvisten om kollektivavtalets allmänt bindande verkan i Kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen har också varit en viktig fråga för vår bransch.
Vilka är de viktigaste pågående rättsfallen?
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) behandlar ett ärende från 2015 där arbetsgivaren avlägsnade arbetstagare från arbetsplatsen och innehöll lön av dem när de iakttog det förbud mot introduktion som förbundet beslutat om. Vi vann målet i tingsrätten och hovrätten, men förlorade i Högsta domstolen efter röstning. Vi anser att domen strider mot den organisationsfrihet som garanteras genom ILO-konventionerna och därmed mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det här är ett viktigt mål. Det är sällan som finländska arbetsrättsliga mål behandlas vid Europadomstolen.
En annat mål som jag måste nämna är den pågående rättsprocessen mot SOL Logistiikkapalvelut. SOL tillämpar ett annat, sämre kollektivavtal i anställningsförhållandena för arbetstagare som SOL hyrt ut till Posti. Avtalet har inte ingåtts för uthyrda arbetstagare. Vi anser att detta strider mot lagen och direktivet om uthyrda arbetstagare och att PAU-avtalet måste följas. Det här fallet behandlas för närvarande i hovrätten.
Varför tar rättsprocesserna så lång tid, upp till flera år?
Domstolarna har för små resurser och antalet fall är många. Under coronapandemin uppstod också en anhopning av fall. Europadomstolen har i domar fastställt att rättegångar i Finland drar alltför långt ut på tiden.
Vad består rättegångskostnaderna av och hur dyrt blir det att driva ärenden på egen hand?
Det finns inget tak för kostnaderna. I rättegångar föranleds de största kostnaderna av ombudsmannens arvoden, som beror på mängden arbete och dess art som ärendet kräver, men i allmänhet tillämpas timfakturering, oftast cirka 200 euro per timme. Det kan finnas stora skillnader i arvodena. Som tumregel kan man säga att det kostar 10 000 euro per rättsinstans. I värsta fall måste man också betala motpartens kostnader om man förlorar målet, dvs. 20 000 euro, och samma belopp tillkommer i de högre rättsinstanserna, hovrätten och Högsta domstolen, om ärendet förs dit. Men som sagt, kostnaderna varierar mycket och det finns inget tak för kostnaderna.
Arbetstagarna har också hemförsäkringar, i vilken kan ingå en rättsskyddsförsäkring. Täcker de anställningstvister?
I rättsskyddsförsäkringar har man i allmänhet helt uteslutit arbetstvister. Dessutom har rättsskyddsförsäkringar ofta självrisk och ersättningstak, medan vi inte har dem.
Text och bild: Juha Pöyry