Utgångspunkten för
PAU:s kommunikation
är en medlem
Svenska postförbundet har lyckats bevara arbetsplatserna som heltidsarbeten hos PostNord. Också användningen av utomstående arbetskraft har kunnat bekämpas, även om konkurrensen inom paketverksamheten är hård. Förbundet måste också ompröva sina mål: ska målet vara mer lön eller mer fritid?
Svenska postförbundet är ett av nio verksamhetsområden som ingår i Seko, dvs. Service- och kommunikationsfacket. Övriga branscher i förbundet med cirka 70 000 medlemmar som ingår i LO är den privata sektorn, energisektorn, försvarsmakten, sjöfarare, telekommunikation, trafik, hälsovård samt vägar och järnvägar.
Postförbundet – Seko Posten – har cirka 11 000 medlemmar, av vilka merparten arbetar i det svensk-danska bolaget PostNord. Kollektivavtalet för branschen är mellan förbundet och PostNord.
Morgontidningar distribureras av olika distributionsföretag i Sverige. Ett av dem är Tidningstjänst AB (TAB) som ägs av PostNord. All utdelningsverksamhet i Sverige lyder under transportarbetarförbundets avtalsområde.
– I vårt postbolag är andelen heltidsanställda stor, cirka 80 procent av arbetstagarna. Deltidsarbete är ett eget val för de flesta, berättar Patrik Theodorsson, huvudförtroendemannen och styrelsemedlem i Seko Posten.
Claes Söderling, huvudskyddsombud i Region Väst hos Seko Posten, tillägger:
– På vissa särskilda ställen – som paketsorteringen – kan det tillfälligt när ett tåg anländer behövas några extra hjälpande händer. Då kan antalet deltidsanställda och tillfälligt anställda vara över 20 procent. Men sådana brådskande jobb är bra betalda.
Patrik Theodorsson och Claes Söderling arbetar och verkar inom Region Väst hos Seko Posten i Göteborg. Postcentret är fint, men är på många håll omgivet av myllrande byggarbetsplatser i Göteborgs centrum.
Utomstående arbetskraft anlitas i mycket liten omfattning. PostNord, som sköter postverksamheten i Sverige och Danmark, har i Sverige gått med på Seko Postens krav att arbetet ska utföras av personal som är anställda av det egna bolaget.
– Situationen för Postens anställda kan inte alls jämföras t.ex. med situationen för anställda inom handeln som i allt mer ökande grad ofrivilligt måste börja arbeta på deltid, säger Theodorsson.
Under den tvååriga coronaperioden ökade antalet paket explosionsartat också i Sverige. Kompenserar det ökade antalet paket den minskade brevutdelningen?
– I början gjorde den det. Det rådde till och med brist på arbetstagare, säger Theodorsson och sträcker ut armarna, men inte längre.
– Antalet paket minskar nu tydligt när coronan börjar vara över, säger Söderling.
Sverige har med sina 10 miljoner invånare 7 paketterminaler och 10 brevterminaler. Utdelarna i terminalerna – eller hubbar som de också kallas – har tillgång till ett brett sortiment av elcyklar, elbilar, biodieselbilar och typ golfbilar.
– Ju mer PostNord satsar på gröna värderingar i sin verksamhet, desto bättre för oss. Nya distributions- och transportmedel behöver en allt bättre användarutbildning, vilket leder till fasta anställningar. Vem som helst kan inte använda grön utrustning, säger Claes Söderling.
I Finland är postarbetstagarens startlön inom utdelning och hantering 1 938 euro i månaden i huvudstadsregionen och i övriga Finland 1 884 euro i månaden. Vilken är lönenivån i Sverige och finns det någon löneskillnad mellan de stora städerna (Stockholm och Göteborg) och resten av landet?
– Vi har ungefär samma lön i hela landet. I glesbygden kan lönen till och med vara högre, i motsats till situationen i Finland, säger Patrik Theodorsson.
Claes Söderling tar fram lönestatistik för Region Väst. Genomsnittslönen har varit av storleksklassen 27 000 kronor (2 600 €) per månad. I jämställdhetens föregångarland är månadslönen för kvinnor några tior högre än bland män.
– Lönerna för de anställda inom postsektorn är naturligtvis lägre än lönerna för anställda inom industrin, men klart högre än de svaga lönerna inom servicebranscherna, säger Söderling.
Utöver höjningen av inkomstnivån har Seko Posten börjat fundera och fråga de aktiva vilken intressebevakningens framtida riktning ska vara. Antalet anställda inom utdelningsarbetet har minskat klart, från cirka 60 000 till 10 000–20 000 under de senaste 35 åren. Arbetet och de som utför det förändras alltså hela tiden.
– Med tiden har också människornas värderingar förändrats. Allt oftare vill arbetstagarna ha mer fritid än bättre lön, säger Theodorsson.
– Allt det här måste vi fundera på inom förbundet. Vill vi t.ex. att de nuvarande semestrarna på cirka 5 veckor ska förlängas eller vill vi att veckoarbetstiden ska förkortas, frågar sig Söderling.
På den svenska paketmarknaden har det varit hård konkurrens i flera år. Theodorsson och Söderling räknar upp både inhemska och utländska aktörer inom näthandeln som är bekanta också i Finland (Zalando, H&M, Ellos, Claes Ohlson m.fl.). PostNords största konkurrent är Citymail, men dessutom finns cirka 50 mindre distributionsbolag, bedömer Theodorsson och Söderling.
Är anställningsvillkoren desamma inom sortering av brevpost och paket?
– Kollektivavtalet håller samma klass, men brevsorterarna är vanligen äldre personer som har arbetat i 20 år eller längre. Paketsorterarna är oftare ungdomar och personer som befinner sig i början av sin karriär, säger Claes Söderling.
PostNords andel av paketen är cirka 60 procent. Inom brevposten tillämpar vi varannandagsmodellen eller den s.k. norska modellen, som gör det lättare att bevara heltidsanställningarna. PostNords andel av brevposten är cirka 80 procent.
– PostNord får inget statligt stöd, så bolaget fäster uppmärksamhet vid lönsamheten och berättar gärna siffrorna också för oss. Åren 2020 och 2021 har varit goda, men det verkar ske en vändning mot det sämre, säger Patrik Theodorsson.
Text: Jaakko Takalainen
Foto: Ilkka Heino
Bildtext: Claes Söderling (t.v.) och Patrik Theodorsson berömmer PostNords personalpolitik som gynnar heltidsarbete. I bakgrunden syns Göteborgs symbol Skansen Lejonet.
Svenska och danska Postens svenska samföretag grundades 2009. Inledningsvis fick bolaget namnet Posten Norden och sedan 2011 heter det PostNord. Svenska staten äger 60 procent av bolaget äger och danska staten 40 procent. Rösterna fördelas dock jämnt (50/50) på bolagsstämman.
Under internettiden på 2000-talet minskade brevposten i Danmark med cirka 80 procent, medan minskningen i Sverige var cirka hälften.
Danmark reagerade skarpt och grundade 2014 en egen elektronisk postlåda (digital postkasse) för varje medborgare över 15 år. Enligt lagen ska kommunikationen mellan myndigheterna och medborgarna ske elektroniskt.
Detta minskade naturligtvis PostNords affärsverksamhet. I Sverige har kommentarerna varit syrliga och upplösningen av bolaget har diskuterats till och med bland ministrar. Vad anser fackföreningsaktiva i PostNord om saken?
– Sveriges borgarregering gjorde en dålig affär i början av 2000-talet. En ägarandel på 60 % hjälper inte om rösträtten fördelas 50–50.
– Samtidigt är Danmark till ytan ett litet och jämnt land jämfört med Sverige. Danmark har bara en utdelningsdag i veckan. Utmaningarna är olika i Sverige och Danmark, säger Patrik Theodorsson.
Även Claes Söderling vill tona ner den onödiga landskampsandan.
– Vi hade i början gemensamma möten med våra danska fackföreningskollegor. Nu har antalet möten minskat. Vi kunde kanske börja samarbeta mer igen.